Mitt i natten-funderingar

Lördag natt. Jag skulle nog kunna sova, men jag vill inte. Jag vill inte vakna upp till söndag. Vill inte att det ska vara måndag imorgon igen. Även fast vardag får mig att må bra så mår jag ändå bäst när jag får vara med familjen.

Idag har vi gjort helt vanliga saker. Varit på Ikea. Tjafsat om vad vi ska köpa. Köpt lördagsgodis. 10-åringen har en kompis som sover över. 12-åringen är sur för att hon inte får sova över hos en kompis som har föräldrafritt. Nästan som hos en vanlig familj. 

Sen ropar 10-åringen på pappa, eftersom glödlampan i taket i gillestugan måste bytas. Då kastas vi abrupt tillbaka till verkligheten eftersom pappa inte kan byta en taklampa längre. Jag går ner och fixar det. Ingen större skada skedd. Förutom pappans tomma blick. En blick av hopplöshet. Fan ta denna cancer! 

Kommentera här: