På KS

Vi sitter på KS och väntar på besked huruvida de nyupptäckta metastaserna kan behandlas med strålkniven eller inte. Helt surrealistisk känsla. Vill gråta ena sekunden. Känner mig helt känslokall nästa sekund. Jag borde vara stark. Det är inte jag som ska bryta ihop. Det här är ren tortyr.

Kommentera här: